Kategoriarkiv: Adventskalender

Lucka 24: Giraff

Alltså giraffen. Världens högsta djur. Kanske världens snällaste djur. I min värld är den det. Och den mest distanserade, bildligt och bokstavligt. Fem meter över marken tittar den ned på oss andra. Har överseende.

För att klara av sitt liv på toppen har den en rad anpassningar. Stödstrumpor, i form av en tjock hud och starka benhinnor, förhindrar blodstoppning i benen. Djurvärldens kanske kraftfullaste hjärta orkar pumpa blod upp till hjärnan. Lungorna är åtta gånger större än människans.

Och den har en 45 centimeter lång tunga. Ett fantastiskt djur.

Så, god jul önskar jag, giraffen och Patsy, eller jag menar Joanna Lumley.

TwitterShare

Lucka 23: Caracal

Det är något speciellt med mord. Eller mördarmaskiner, om de är djur.

De symboliserar det osäkra, det oförutsägbara och det okontrollerade. Rovdjuren.

Och de är ofta vackra. Som caracalen, alltså katten med de enorma örontofsarna. Den ser ut som ett lodjur, men är närmare släkt med en del andra kattarter.

Caracalen äter även fåglar. Den är berömd för sina meterhöga hopp upp i luften.

En caracal hittade också till Conan O’Brien.

TwitterShare

Lucka 22: Leopard

Den brukar beskrivas som den perfekta mördaren.

Leoparden, katten som trivs lika bra i regnskogen som på savannen. Eller i utkanten av städer. Den fläckiga katten är en opportunist. Den äter allt från möss till impalor. Eller tamhundar.

Ibland adopterar den apor.

http://youtu.be/AdHjRZki9Qc

Och ja, speakerrösten tillhör Jeremy Irons, eller Scar i Lejonkungen.

TwitterShare

Lucka 21: Klippspringare

Jag ljög när jag i föregående lucka påstod att den större kudun är min favoritantilop. Hur kan den vara det när klippspringaren finns?

En liten gynnare är det, som är lika hemma bland klipporna som vilken bergsget som helst. Hovarna är specialformade för att klara av de akrobatiska klippkonsterna.

TwitterShare

Lucka 20: Större kudu

Den är mästerhopparen med de långa skruvhornen. Den större kudun, som verkligen är stor med en vikt på uppemot 300 kilo. Trots storleken hoppar den lätt över höga staket. Rekordet, hur man nu kan fastställa ett sådant, är ett stillastående hopp på 181 centimeter.

Den är vacker, men ser också lite ut som en antilop, utklädd till clown. Den större kudun har alltid varit min favoritantilop.

TwitterShare

Lucka 19: Stridsörn

Stridsörn. Strids örn. Örnen som strider.

Det var omöjligt att inte lockas av namnet som barn. Och fascinationen kvarstår. Afrikas största örn med en vingbredd på upp till cirka 2,5 meter. En fågel som gillar att äta det mesta som innehåller kött. Till exempel små antiloper, eller storkar, vilket framgår 5.40 in i filmen nedan.

TwitterShare

Lucka 18: Kameleonter

De långa tungorna (upp till två gånger kroppens längd), de rullande ögonen, färgbytena. Hur kan man inte fascineras av kameleonterna?

Det finns mer än tio arter av kameleonter i Sydafrika. Inte minst (eller det kanske den är) den här lilla gynnaren:

TwitterShare

Lucka 17: Genetter och afrikansk sibetkatt

Nästan som katter, fast ändå helt egna. Genetterna tillhör viverriderna. I Sydafrika finns två arter: Vanlig samt storfläckig genett.

Egentligen är de blyga och nattlevande. Men det finns knep för att få se dem. Pussar man på baksidan av händerna kan de lockas fram ur mörkret. Kanske ända in i tältet, som denna genett i Kruger:

Den närbesläktade afrikanska sibetkatten är större. Men ungefär lika söt på min objektiva skala.

Blir den hotad försvarar den sig med illaluktande sekret.

TwitterShare

Lucka 16: Eland och klippgrävling

Världens största antilop. Stor som en kossa. Men lika snabb som en hjort. Elandantilopen är ett kul djur. Och en doldis, om man inte är en jägare. De flesta YouTube-klippen med arten handlar om människor som skjuter sig en eland.

Även lejon jagar elandantiloper.

På savannen finns de största, och de minsta djuren. Eller de minsta släktingarna. Elefantens närmaste (fast ändå rätt avlägsna) släktingar är, klippgrävlingarna.

Det finns tre arter i Sydafrika. Majoriteten lever bland klipporna som sticker upp ur slättlandskapet.

TwitterShare

Lucka 15: Elefant och större flamingo

Det är som en fåfäng saga. Tusentals rosafärgade fåglar på styltor vadar runt i saltindränkta sjöar.

Är vi i landet Narnia? Finns de på riktigt?

De finns. Det finns jättemånga av dem. Exemplar av den större flamingon alltså (eller flamingos överhuvudtaget). En del hittar också till Kruger.

På zulu heter de uKholwase/uNondwebu.

Den rosa färgen får de av sin föda, som är små kräftdjur. De äter genom att sakta vandra framåt med näbben doppad i saltsörjan. Likt bardvalar filtrerar fåglarna vattnet och kräftdjuren fastnar i näbben. Gott.

Och vandrar man i Kruger, eller Makalali, kan det efter den rosa hägringen ovan, hända att man stöter på ett berg av kött. Då ska man hålla sig undan. Köttet är nämligen lynnigt och rör sig snabbare än väntat. Den afrikanska elefanten kan väga sex ton och springer snabbare än Usain Bolt.

I Makalali finns det många elefanter. Så många att något måste göras. Varje elefant kan äta mer än 100 kilo varje dag så miljön förstörs. I andra nationalparker och naturreservat hålls antalet i schack med jakt eller omplacering. I Makalali satsar forskarna på preventivmedel, som injiceras i honorna, med hjälp av pilar.

Elefanter alltså. Det är känsliga djur. På många sätt. Till exempel har snabeln cirka 100 000 muskler. Med den kan elefanten plocka upp en nöt, eller välta ett träd. Det stora djuret har också ett elefantminne.

TwitterShare