Vårruset tar inte slut när solen går ned.
Snarare accelererar kapplöpningen. Mot sommaren, mot konkurrenter. Mot tiden och det egna åldrandet.
Hagas damm kväker. Av paddor, vanliga grodor, samt större och mindre vattensalamandrar.
Och bakom hönshuset lufsar grävlingen. Blind och döv eller fullständigt likgiltig inför min
närvaro.
Ormestorp, Sverige. April 2016.
Snoken
Med värmen vaknar kräldjuren. Också på Haga. Små, gulliga, fruktade (inte på Haga dock), välkomna, hungriga och solälskande.
Skogsödlan
Kopparödlan…
… och huggormen.
Våren på Haga.
Tiden på året då blommor slår ut mellan dina andetag. Och dör medan du kokar
snabbmakaronerna.
Allt händer nu.
Det är tiden på året då buskarna surrar och spritter. Bekanta fjäderdräkter som vickar och hoppar och flyger. Vårfåglarna har svårt att kontrollera sina hormoner. Blåmesen som åter flyttar in i den gamla vattenpumpen. Pilfinkarna som invaderar fågelbordet och kvittrar så att du förflyttas till ett café i Paris.
Och fasanen som trumpetar varje morgon. Utanför fönstret.
Och den alltid lika överspända koltrasten.