månadsarkiv: augusti 2012

Ljud på Haga (del fyra): Gräshopporna (eller?).

5 svar

– Jag kan inte höra dem längre, säger G när han kommer på besök.

Det är som Zarah sjunger: ”Jag kan inte länge höra syrsor…” och så vidare. Med åldern tas stegvis omvärlden ifrån en. Ljumma sommarnätters ljud tystnar. Och det kanske egentligen inte spelar någon som helst roll för livskvaliteten, men ändå. Det är fascinerande.

Jag kan fortfarande höra dem. Gräshopporna på Haga alltså. Eller syrsorna. Eller vårtbitarna. Vad är det alltså? Det finns cirka 20 arter gräshoppor i Sverige, och cirka 10 arter vårtbitare. Och två arter syrsor Jag gissar på vårtbitare, inte minst för att det bara är dessa som sjunger i mörkret, tydligen.

TwitterShare

Mötet

4 svar

Det skulle lätt kunna skrivas ett skämt här. Som att det är två svin på bilden. Jag ska inte vara så grisig mot mig själv. I vilket fall var K med. Det är hennes bild.

Jag konstaterar att jag tittar på ett vildsvin. Det tittar inte på mig utan lyssnar på hundarna. I närheten skäller en massa hundar. En av dessa är Zack, hunden som J och E äger. Med andra ord: Jag är i ett hägn där hundar kan lära sig att jaga vildsvin.

Jag hamnar i en mindre identitetskris. Bör jag vara här?

– Hur lång arbetsdag har grisen, undrar jag men får inget riktigt svar.

Men, att utvecklas är att kliva in i nya sammanhang. Kanske. I vilket fall ser jag det så här. En förkovring som dessutom förgylls av en termos och en matlåda med kakor. Bara en sådan sak.

TwitterShare