Det krafsar. Människorna på Haga pratar och under tiden krafsar det. Det vore förmätet att tro att bara vi finns, och får finnas på Haga. Innanför dörrarna.
För att fatta det kort: Ibland vaknar man till ljudet av en gräsgrön guldbagge. En bagge som krafsar sig ut från tapeten. Ett ställe att vara på, tydligen, när man inte hänger i flädern, vilket den (för enkelhetens skull säger vi att det är samma individ) senare gjorde.
Fakta om den gräsgröna guldbaggen: I mer än ett år lever den som larv i murket trä. Efter det flyger den i några veckor som en grön skarabé, innan den dör.
Verkar glamoröst att vara en grön skarabé, säkert roligare än att vara larv i murket trä! Undrar vad den gör där i flädern?
De har säkert roligare när de är vuxna. Det brukar bli så. Inte minst eftersom de som baggar tycks äta nektar och annat sött. Det sympatiserar jag med.