månadsarkiv: september 2011

Om elakhet

Jag hamnade i en diskussion. Kan djur vara elaka? Svaret är ja.

TwitterShare

Gulligt – del två

Nej, det är inte gulligt att ”ta hand om” eller mysa hemmavid med hotade eller utrotningshotade djur. Överhuvudtaget ska vilda djur vara just vilda. Tycker jag.

Med detta sagt är denna malajbjörnsunge så söt att den framkallar diabetes. Som vuxen är den världens minsta björn. De största individerna väger inte mer än vad jag gjorde på gymnasiet. Bara en sådan sak.

TwitterShare

Fjärilsgrannar

Årets sista fjärilsräkning på Haga. Skörden: Två amiraler, en vinbärsfuks och en citronfjäril. Den sistnämnda finns det ingen bild på. Ni får tro på mina ord.
Den var där. Och var verkligen amiralerna på plats?

Japp, jag kan inte manipulera bilder som Terje Hellesø. Inte för att jag absolut inte vill. Jag behärskar bara inte tekniken.

Totalt blev det 20 arter, till exempel: amiral, citronfjäril, eldsnabbvinge, kålfjäril, luktgräsfjäril, mindre tåtelsmygare, nässelfjäril, puktörneblåvinge, pärlgräsfjäril, påfågelöga, rapsfjäril, rovfjäril, slåttergräsfjäril, smultronvisslare, storfläckig pärlemorfjäril och vinbärsfuks.

TwitterShare

Ögonblicket före…

… årets första bistick.
Jag tänkte att vi hade ett samförstånd. Bina kände ett hat.
Hat är inget som bin kan känna, skulle en del säga. Jag vet inte.
Den korta förklaringen är såklart att jag ställde mig för nära. Det var mitt fel. Och det lär hända igen.

Klumpar av bin på flustret kan förövrigt betyda att det är trångt i kupan. Allt enligt Bin till nytta och nöje.

TwitterShare